Det är skrämmande hur snabbt saker förändras. Hur någonting som ständigt varit en del av vardagen plötsligt kryper sig närmre och på en gång blir verklighet i ett helt nytt perspektiv. Visst olyckor sker det vet vi alla om. Men jag skulle inte kunna se mig eller någon i min omgivning vara en del av det eller vara ett offer. Nu är det plötsligt så. Visst jag kände inte flickan som person men det var ändå för nära inpå mig för att jag ska kunna se åt ett annat håll och lämna det bakom mig.

Det skrämer mig , och det får mig att ställa frågan, om jag försvann skulle någon märka skillnaden? Skulle platsen som jag skapat åt mig själv vara tillräckligt stort för att lämna ett betydelsefullt hål, ett hål av andras liv som någon skulle sakna ?